Textseminarium (2:3)

Jag har en ambivalent relation till drömmar om att skolvärlden ska slippa genomlida övergångsperioden mellan idag och hur det förhoppningsvis ser ut om 20 år (syftar på omoderna pedagogiska traditioner som fortfarande hänger kvar i diskussionerna), men också hur svårt det då eventuellt kommer vara att skapa lektioner som är lika roliga som relevanta.

Idag kan elever spendera 6 veckor i ett projekt om att bygga ett monster på Bild och form 1b, relevansen i den uppgiften hittar vi i kunskapskraven. Pratar vi med ansvarig lärare om MIK-blomman kan svaret komma att bli: ”Mik… vad?”. (Källa min vfu)

Vår generations lärare blir som hastigast (men ändå bättre än andra) utbildade i vad bild och media faktiskt innebär medan äldre generationer ligger efter. Detta inkluderar naturligtvis Skolverket också. Det är så himla svårt att läsa Media Education när jag vet att det är så otroligt många aktivt arbetande lärare som aldrig kommer arbeta och inkludera FAKTISK relevans i mediakurser. Vet att det är negativt och tråkigt det här mitt synsättet, men jag saknar ett sammanhang vad häller tv-produktionsbiten i kursen Film -och tv-produktion på gymnasiet.

Jag fastnar till och med med hur vi arbetar i studion nu, för det känns inte helt relevant längre. Kidsen kollar inte på teve idag som de tidigare och tekniken går framåt å hastigast. Som Lasse sa i måndags: ”nu kan människor göra teve ensamma hemma med en fantastisk kvalitet.” Och dessutom! Bara för att en skola har Tv-produktion på schemat så betyder väl inte det att eleverna nödvändigtvis har tillgång till en sån här studio? Hur kan vi arbeta omkring det här? Vi måste allvarligt talat hitta content i den här delkursen till våra elever. Sjukt tråkigt och surt inlägg men jag kanske bara behöver förstå.

Kanske borde börja jobba på Skolverket istället för i det roliga klassrummet.

____________

Reflektion del 2.

En dag senare läste jag texten om Marknadsestetik och den lilla infliken från Frejhagens artikel ”Pedagogen – en del av upplevelseindustrin” och blev väldigt inspirerad:

Det finns hopp ändå! Att till och med understryka hur efter vår generations lärarstudenter kommer vara när vi är nyexade känns som en oerhörd framgång.

Gla freda bye!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Back to Top